onsdag 9 november 2011

Dömd att bli bedömd.

Idag bestämdes det att det blir Köpenhamn nästa helg vilket ska bli galet kul. Det är General Knas, Syster Sol & Labyrint som ska spela på Lotten i Christiania. Vi ska ta tåget ner och spendera dagen i Köpenhamn och kolla runt i Christiania, något jag inte gjort tidigare. Det ska bli suveränt!

På kvällen blir det som sagt spelning, som jag ser sjukt mycket emot! Kommer bli feta band och kommer antagligen bli ordentligt drag. Tagga!

/L.

Vains Of Jenna.

Jag sitter och lyssnar på Vains Of Jenna's covers på diverse låtar och mina favoriter är absolut Neil Young's Hey Hey, My My och Pink Floyds Wish you were here, som för övrigt är min favoritlåt of all times. Jag ryser fortfarande när jag hör introt till låten. Finns ingen finare! Jag minns att jag för några år sen satt helt spikad framför Tvn när Pink Floyd spelade på Live 8.

Jag är ensam hemma idag då jag missade bussen & skolan i morse, och Tommy är och jobbar. Så det är bara jag och lilla Fox hemma. Tänkte försöka mig på att städa lägenheten, tvätta och kanske plugga på min härliga omtenta som jag måste fixa innan Måndag.

Jag fick hem papperna idag om Anhörigdagen på Lördag som jag och Kira ska på. Det ska bli jätte intressant. Vi ska vara med för att kunna påverka hur anhörigstödet kan bli bättre i Varbergs kommun. Känns bra att göra något vettigt plus att det också ska vara föreläsningar som jag ser fram emot. Uppdatering kommer senare.

Nu blir det städ och massa annat tråkigt.

/L.


tisdag 8 november 2011

Nytt.

Om man kanske faktiskt skulle börja blogga om intressanta. Sitter och läser Underbara Claras blogg och inser att det finns hur mycket som helst att skriva om men som jag inte gör. Jag ska försöka skaka liv i min blogg igen och försöka skriva om sånt som folk faktiskt kanske kan tycka är intressant. Nu ska jag sätta mig ute på vår enorma balkong och mysa med en kopp te och en cigarett.

/L.

söndag 30 oktober 2011

Gamla Agia Marina.

Ännu en dag på Kreta är förbi. På morgonen insåg vi 5 minuter innan välkomstmötet att vi glömt att flytta fram tiden en timme, så vi hann precis. Mötet var intressant och vi fick mycket bra information angående allt från Kreta i sig, till saker att göra. I och med att vädret inte är anpassat till våra sol & bad planer så får vi hitta på annat att göra. Efter mötet bestämde vi oss för att gå runt i Agia Marina, där vi bor. Vi fick tipset att gå till Gamla Agia Marina så det blev en lång promenad med massa fina bilder. Det är så sjukt att det räcker att gå 100 meter ifrån sitt hotell, för att sen se något helt annat. Det var gamla typiskt grekiska små hus överallt, hundar och katter som sprang hej vilt och massor med apelsinodlingar. Tommy sade bestämt till mig innan jag åkte att jag inte fick ta med mig några djur överhuvudet taget hem men skulle han inte sagt det skulle det antagligen hoppat ut 50 katter och 30 hundar. Dom är såå söta och jag vill bara ta hand om dom allihopa. För mig är det orimligt att man kan ha en djurkultur som denna. Jag har ju själv hund och jag kan inte tänka mig hur dåligt jag skulle må om jag skulle veta att han sprang runt ute utan mat och vatten. Nej, usch då! Vi hittade finaste lilla katten som följde med oss nästa en timme. Den var supermysig och den strök sig mot benen hela tiden.

Dagen avslutas med filmtittande och mys.



/L.

fredag 28 oktober 2011

Kreta, Chania.

Idag är första dagen på Kreta för oss. Vi kom fram igår kväll vid 23-tiden. Idag har vi varit i Chania och tittat runt och haft det trevligt. Vi tog en buss som gick precis utanför hotellet och det tog inte mer än 15 minuter till centrum av Chania. Väl i Chania kollade vi runt efter klädaffärer men hittade inte speciellt många till vår förvåning. Vi satte oss istället på ett café och drack varm choklad och åt glass, en mycket bra blandning. Vi var nere vid havet också och tog kort. Det blåste en hel del så vågorna var jätte höga och vackra. Älskar havet när det stormar, finns inget vackrare.

Nu sitter vi i vårt hotellrum och ska kolla på film med en hög med godis och chips. Imorgon ska vi på välkomstmöte för att få reda på lite mer om vad vi kan göra här. Vi har i alla fall en utflykt inbokad på Onsdag som ska bli jätte intressant. Vi ska åka till Elafonissi, också kallat Kretas Maldiverna. Det ska vara helt underbart vackert och vi ska besöka mineralgruvor och åka upp i bergen så det blir en heldag. Vi ska eventuellt boka en utflykt till i veckan för vädret är inte det bästa och lågsäsongen är här så det mesta är stängt. Imorgon blir det i alla fall ett morgondopp har vi sagt men det blir nog ett väldigt snabbt dopp för vattnet är allt annat än varmt.

Nu ska vi kolla film och njuta av kvällen!

/L.

fredag 21 oktober 2011

Left out.

Varje år säljer cancerfonden Rosa bandet för att få in pengar till vidare forskning. Jag köper ett rosa band varje år och jag har även skänkt pengar till Cancerfonden. Förra året gjorde jag också en egen insamling för att jag ville samla in pengar till något jag tyckte var ett bra ändamål, det tycker jag självklart fortfarande. Vad jag däremot är besviken på och vad jag har tänkt mycket på de senaste veckorna är att Cancerfonden, precis som till exempel Hjärt & Lung-fonden, får otroligt mycket publicitet och uppmärksamhet. Jag tycker att man glömmer bort en annan väldigt viktig forskning, nämligen den om psyket och hjärnan. Det finns även en fond för detta.

Hjärnfonden samlar in pengar till forskning om psykiska sjukdomar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar men också om stroke, parkinsson och Alzeimers och andra saker som kan hända med vår hjärna och vårt psyke. Inte en enda gång har jag hört någon prata eller informera om Hjärnfonden, vilket gör mig besviken.

Självklart uppmärksammar man det som ligger nära hjärtat men många som inte har haft någon anhörig med Cancer skänker ändå pengar till Cancerfonden, för att det uppmärksammas och för att vi alla vet att Cancer är en väldigt tragisk folksjukdom men det finns andra sjukdomar som också är tragiska folksjukdomar. Alzeimers är en sjukdom som påverkar hjärnan och som får en mamma att glömma bort sin dotter eller en man att glömma bort sin fru. Är inte detta minst lika tragiskt som Cancer.

En cancerdiagnos kan i vissa fall vara en dödsdom men jag anser att sjukdomar som påverkar hjärnan lika mycket kan vara en dödsdom. Stroke, kan man dö av, Alzeimers gör att människan som alla runt omkring älskar, försvinner och psykiska sjukdomar tar varje år tusentals liv. Jag har många gånger tyckt att min diagnos gett mig en dödsdom, för livet är en kamp varje dag, precis som för Cancerpatienter. Tycker ni inte att detta också är viktigt att uppmärksamma?

Jag uppmärksammar denna rosa månad som har gått men jag vill att vi alla också uppmärksammar de stora problem som finns med andra problem. Dessa är precis lika viktiga och bör ta lika stor plats som Cancerforskningen tar.

/L.

torsdag 20 oktober 2011

Hide away.

Ibland, så tröttnar jag verkligen. Jag vill inte. Jag vill verkligen inte. Idag vill jag verkligen inte. Inte alls. Jag är så trött, på allt och inget. Inte på allt men på mycket. Jag vill komma bort, inte bara resa iväg utan komma bort. Bara komma bort men jag vet inte hur. Jag vet bara alla dåliga sätt att komma bort på men inget jag klarar av. Inget jag egentligen vill men som ändå lockar så fruktansvärt mycket.

Och jag saknar. Jag saknar så mycket att det tar all min energi. Jag saknar mig själv, mitt liv, mitt gamla jag och så mycket annat. Det är mycket som fattas mig. Det låter så himla själviskt att säga det, för jag har så mycket som jag är tacksam för, så tacksam för. Men det jag vill ha kan jag inte få. Jag vill vakna en dag utan att min första tanke ska vara att ta min medicin. Min medicin som helt plötsligt har tagit över mitt liv. En medicin som blivit ett beroende för jag vet vad som händer om jag inte tar det. Jag faller, djupt. Och det orkar jag inte, men jag vill slippa medicinerna ändå.

Livet är orättvist och det suger. Och idag orkar jag verkligen inte vara positiv. Jag gömmer mig.

Nobody knows me at all.

/L.

onsdag 5 oktober 2011

Come on baby.

Nu var det längesen jag skrev. Vi har nu äntligen flyttat, numera bor vi i Frillesås. Jag trivs verkligen, vi har verkligen kommit iordning och vi trivs både jag och Tommy.

Skolan fungerar bra. Jag trivs jätte bra med klassen och med ämnet. Jag har redan lärt mig otroligt mycket och mer kunskap går in. Jag är jätte glad att jag klarar skolan, min hjärna är mycket lättare att arbeta med än var den var på gymnasiet vilket jag är oerhört glad för. Just nu sitter jag och väntar på en gästföreläsning om Stress och Utbrändhet.

Linda från Inre rum hörde av sig idag och berättade att boken om Inre rum är klar och på tisdag blir det boksläpp som vi alla ska vara med på. Det känns riktigt bra! Många av mina texter är med i boken och jag är faktiskt väldans stolt!

Jag har även sökt in till högskolan i vår också, några av mina val är: Socionomprogrammet, grundkurs i psykologi och filosofi. Vi får se vad våren har att erbjuda. Nu ska jag gå på min föreläsning.

/L.

söndag 4 september 2011

High on life.

Nu var det ett tag sen jag bloggade. Jag säger varje gång jag bloggar till mig själv att jag ska sätta fart men sen glöms det bort. Det är ändå ingen idé att blogga om man inte tycker att man har något viktigt att säga, men nu kommer lite vettig information.

Jag har börjar studera. Jag kom in på en Socialpsykologikurs och jag stormtrivs verkligen. Jag känner verkligen att detta är rätt för mig. Redan första dagen så träffade jag en supertrevlig tjej som också går i min kurs och vi kommer väldigt bra överens, så allt är faktiskt väldigt bra. Roligt ämne att studera, rolig professor och trevliga människor. Jag tror verkligen att jag kommer klara detta, och jag tror att det kommer vara superroligt under tiden. Just nu sitter jag med näsan i böckerna, eller, jag gjorde det nyss i alla fall, och läser om Collins & Helkamas tankar och idéer. Jag tror verkligen att man som människa kommer utvecklas mycket på det personliga planet efter denna kursen. Jag har redan förstått varför jag fungerar som jag gör i vissa situationer och som vår professor sade, detta är en kurs där man får rannsaka sig själv.

Vi ska också flytta, vilket verkligen var på tiden. Jag är verkligen trött på Hammarkullen. Det har varit två helt okej år men nu är det dags att dra vidare. Nu vill jag komma ifrån förorten och allt jag inte längre klarar av. Vi har fått en jättemysig lägenhet i Frillesås som ligger utanför Kungsbacka och jag tror att vi kommer trivas riktigt bra. Vi har köpt en massa fint till lägenheten redan och nu är vi på möbeljakt. Längtar mycket nu! 4 veckor kvar tills inflyttning.

Det känns som att jag har mycket på tallriken just nu men jag vill så gärna komma igång med allt jag missat dessa två åren jag vart borta från allt. Nu ska jag plugga, fortsätta vara på Inre rum så mycket som möjligt och jag ska också lära mig mer om Buddhismen. Buddhismen är en religion jag alltid gillat. Jag har nästan alltid varit ganska emot alla religioner och jag skulle aldrig kalla mig själv religiös men något har hänt med mig de sista året och jag känner att jag skulle behöva lära känna mig själv, hitta mig själv. För just nu vet jag verkligen inte vem jag är.

Det blir först en introduktion och sen en massa intressanta föreläsningar. Jag ska försöka ta det lugnt och hinna med allt. Jag känner mig själv ändå så bra att jag vet att jag ofta tar vatten över huvudet och sen går allt åt helsike. Men denna gången ska jag göra det bättre. Lugnare.

Nu ska jag dyka ner i böckerna igen men jag kommer definitivt skriva snart igen. Jag avslutar med en vers ur en låt jag älskar, nämligen låten If tonight is my last med Laura Izibor.

And if the rain ain't falling and the sun ain't shining
It makes no difference to me I'm right where I wanna be

And if tonight is my last what I gotta do?
And if tonight is my last I wanna spend it with you
And if the sky fall's down it's gonna be alright
'Cause I got you here tonight.

/L.




tisdag 23 augusti 2011

Saknad.


När du söker på ordet saknad på Google kommer det fram 3 110 000 resultat. Det finns antagligen flera tusen beskrivningar på ordet saknad. Jag beskriver min saknad som stark, smärtsam och ibland behövlig.

Jag känner sån saknad av mycket ibland. Av mig själv framförallt. Jag känner mig inte som mig själv längre. Jag känner mig som någon som jag ibland inte känner. Jag är inte den jag som jag vill vara. Inte den jag som jag vet hur jag ska behandla och inte den jag som jag kan hantera.

Jag har saknat, jag saknar och jag är saknad.

/L.