Ignorance.

Idag är jag ganska trött på människor som klankar ner på mig. Många menar att jag förändrats i den benämningen att jag inte längre umgås lika mycket med mina vänner, att jag inte längre är ute och festar eller att jag bara är en allmän toffel. Och vet ni vad? Det kanske jag är. Men jag trivs med det och anser att människor som älskar mig och tycker om mig för den jag är, borde acceptera det. Jag kan definitivt säga att jag funnits för lite för människor runt omkring mig på sista tiden och det är jag väldigt ledsen för men jag ska försöka bättre.

Men sen så finns det de människorna som ändå klagar på mig. Som menar att jag förändrats till något negativt bara för att jag inte beter mig på samma sätt som jag gjorde förut. Och jag har förändrats, jag är inte samma person som jag var för ett år sen, nej. Men, för ett år sen kände jag för att dränka mig varje dag jag gick upp och hade ingen som helst livslust. Men nu, nu har jag en underbar pojkvän, en hyfsat bra psykisk hälsa och två små busar hemma. Jag har ändrats men för mig är det inte något negativt utan snarare positivt, och om inte andra kan ge mig det stödet är det inga människor jag vill ha runtomkring mig. That's it.

If I'm a bad person, you don't like me

Well I guess I'll make my own way

/L.